Just hemkommen från Stockholm och Barcelona (11/12- 17/12) med mängder av museibesök. Det kan säkert bli några bilder av detta. Trots Gaudi med mera i Barcelona gjorde nog DAVID LACHAPELLE på "Fotografiska" i Stockholm störst intryck.

David laChapelle

Guardi Casa Battlo, Barcelona

Utsikten från Kataloniens Nationalmuseum MNAC. Här hade man världsutställningen 1929.

Fick brev från Liljevalchs idag. De har tagit med tre bilder av mig på Vårsalongen 2013. Mycket roligt.

Dessa bilder är med på Vårsalongen i Stockholm. 25 januari - 24 mars 2013
 Jury var Ulf Kihlander, Päivi Ernkvist, Monica Larsson Dennis samt från Liljevalchs Lena From.

Det kom mycket folk till vernissagen på Jubileumsutställningen. Under första dagen kom ca 100 människor och många bilder blev sålda. Nedan ser ni bilder från vernissagen och från vernissagefesten.
  Jubileumsutställningen som öppnar den 10 november 2012 och pågår t.o.m. 18 november. I förgrunden till höger Georg Suttner. Till vänster Bo Cronqvist. Inne i rummet ser man Margareta Blombergs bilder på fondväggen och till vänster om henne Svenrobert Lundquists och Mona Niklassons grafik. Även en bild av Margareta Pensjö (syns inte i sin helhet).

Till vänster en alrylmålad trärelief, "Röster från jorden" ,av Lilian Retamales och 6 collage på mexikanskt barkpapper av Elisabeth Wennberg.

På kvällen berättade Lilian om sin teknik och sin bild Lilith. Eftersom Lilian helst vill berätta på spanska (hon är från Chile), hjälpte Carmen Gloria (Carmola) till med tolkningen.

Under kvällen underhöll också Alberto Retamales och Dennis Bromander med sydamerikansk sång och musik.

PD (Provinstidningen Dalsland) gjorde också ett bra reportage.

I går hade jag vernissage på min utställning I Trollhättan. Det kom ca 60 personer till "Handkraft" under vernissagetimmarna. 4 bilder såldes. Ttela hade skrivit en bra artikel vilket säkert gjorde sitt till.
 Ttelas vebb-version: http://ttela.se/nojekultur/konst/1.1767154-bjorns-konst-sticker-ut

Klicka här om du vill se bilder från vernissagen

 Idag fick jag besked om att jag antagits till den internationella grafiktriennalen SMTG i Krakow. Det är en stor framgång. Jag har varit med tre gånger tidigare. Det är några hundra konstnärer av många tusen som blir godkända av juryn. Först får man skicka in digitala bilder via mail. Då är det ingen anmälningsavgift. Av dessa många tusen grafiker från hela världen sållar juryn fram ca 1000 till etapp 2. De som är utvalda till etapp 2 måste då skicka in sina bilder i originaltryck samt betala en anmälningsavgift på 50 euro. Nu är den en ny jurybedömning och då faller ytterligare några hundra konstnärer bort. Resterande fördelas sedan på 6 utställningar i hela Euorpa. Utställningarna är i Krakow, Katowice, Wien, Oldenburg, Falun och Istanbul. Istanbul och Falun har vad jag vet inte varit på tapeten tidigare. Nedan ser du några bilder från juryarbetet i Krakow.

Bilder från juryarbetet vid SMTG i Krakow

Gjorde ett förslag till Åmålslogo för 370 årsjubileet. Sände in det till kommunen.

Under sommaren har jag hållit på med ett PowerPoint-program om perspektivet och det indirekta perspektivets historik. I samband med det arbetet kom jag givetvis också i kontakt med "Trompe l’œil"-bilder. Fritt översatt betyder det lura ögat-bilder.
 Kunde man kombinera foto och "Indirekt perspektiv" och få det hela att se trovärdigt ut? Jag valde givetvis direktstereo eftersom denna teknik gör bilderna väldigt illusoriska. I den här bilden är alltså för ovanlighetens skull en kamera inblandad. Jag tog två bilder med ca 50 cm breddavstånd mellan tagningarna. Jag kollar hur långt det är till bilen från kamerans objektiv samt så mäter jag bilens höjd, längd och breddmått. Nu kunde jag i min indirekta perspektivkonstruktion placera in bilen och placera bildplanet där. Visst fungerar det om man är noggrann.

 © Björn Carlén: "Och jag som ställde bilen där (Stereo)"

Nu har jag också gjort ett par animeringar på ett par bilder från Fröskog-Fengersfors. Där måste ni nu snabba på att skriva på protestlistan, så ni slipper den här miljön.

Den vänstra bilden är tagen strax nedanför Fröskogs kyrka och bilden till höger är skolhemmet Kristinedal.

Idag har jag testat om jag skulle kunna animera några vindkraftverk. Det var rätt jobbigt så jag gjorde det bara på en bild. Det jag vinner med en animation är att man då upplever att den här ständiga rörelsen är enerverande. Man kan alltså inte själv bestämma när det skall bli tyst och stilla.

Samlingsplatsen utanför Seasides restaurang. Foto, montage och animering: Björn Carlén

På Valborgs brukar Åmålsborna stå här för att betrakta elden på Lakeskär.
Det närmaste vindkraftverket ligger endast 2,4 km från gräsplanen och då blir de ganska stora. Det är än mer störande när man också hör ljudet från snurrorna som helt dränker eldens sprakande. Om du inte gillar det här måste du protestera. Det kan ske genom brev till kommunen eller genom att skriva på den digitala protestlistan senast 30 maj 2012.

På kvällen den 16 maj var det förvernissage på Konstvandringen i Dalslands konstmuseum. Ca 10 konstnärer och lika många medlemmar i museets vänner hade infunnit sig. Själv hade jag placerats i källaren med mina  protestbilder mot vindkraften.

    Nu har jag filat på mina synpunkter till Gothia Vind och till Åmåls kommun angående Sjöviksprojektet.
Klicka här så får du dem i PDF-format

Vill du även ha mina synpunkter från den 25 februari 2011 så  klickar du här

Var över på andra sidan Åmålsviken idag och gjorde några beräkningar på hur de tänkta verken som bland annat Åmåls kommun köpt in sig i kommer att se ut för medborgarna där. Det blir ingen rolig miljö att leva i. Här kommer man att drabbas av allt. Buller, långa svepande skuggor (de ligger ju så att solen stor del av dagen kommer bakom verken), ständig rörelse, blinkande vitt ljus på nätterna och samtidigt en förstörd naturupplevelse. På detta kommer hus som kommer att sjunka katastrofalt i värde, så flytta kan man inte heller. De närmaste verken är för rätt många invånare endast 850 meter från boningshuset på samma sätt som på den här bilden. Jag tog fotot från uteplatsen på ett av boningshusen.

Jag undrar om vårt kommunalråd, Michael Karlsson, som för Åmåls kommuns räkning tecknat kontrakt med Gothia Vind för ett av verken, skulle kunna tänka sig att bo här om dessa verk kommer på plats. Försök att identifiera dig med mannen som står och jobbar med huset. Kommunens kontrakterade verk är det som ligger närmast och är störst på bilden.

Det vindkraftverket som är längst till höger ligger i den här vyn i verkligheten något lite utanför bildkanten, men för att tala om hur det blir har jag flyttat in det innanför ramen. Utöver dessa fyra synliga verk kommer man att se ytterligare sex snurror. Totalt är det nu en park på 10 verk som det är frågan om.

Foto och montage: Björn Carlén

Protestera nu och senast den 29 maj till den här stora vindkraftsparken med 10 st 200 meter höga verk. Se mina fotomontage längre ner på den här sidan.

Vädret består. Har idag fortsatt med Fröskogsprojektet. Var uppe vid kyrkan men där är det nog inte så farligt mer än att man förmodligen kommer höra verken, åtminstone om det blåser ostlig eller sydostlig vind. Visuellt kommer man nog bara att se fläckvis av verken. Det är mycket vegetation som skymmer. Värre blir det snett nedanför kyrkan där den här bilden är tagen. De boende där på Hemsebyvägen kommer att bli utsatta för alla sex snurrorna. Den längst till höger ligger strax utanför bild.

Hensebyvägen i Fröskog. Foto och fotomontage Björn Carlén

Från Hensebyvägen i Fröskog, Dalsland. Foto och fotomontage Björn Carlén

Det blir mer verklighetstroget om man begränsar sitt synfält. Det är som jag sagt förut man far inte med huvudet åt alla håll när man betraktar en vy.

Om man hade kunnat placera Kaknästornet på samma höjd (159 meter över havet) och på samma avstånd (1.514 meter från ögat) som det mittersta vindkraftverket, hade det sett ut så här. Som du ser är vindkraftverken högre än en av Nordens högsta byggnader. Som jämförelse kan kan du se Bloms snurra i Mellerud, som är placerad alldeles framför Kaknästornet, allt med rätt proportioner. Än mer förstår man storleken om man försöker identifiera sig med någon av de personer som står och samtalar vid huset till vänster. Skulle du vilja köpa ett hus här?

Så här kommer det att se ut vid Kristinedal i Fengersfors. Kristinedal är verkligen en plats som borde frias från allt oväsen. Nu har man placerat det  närmaste verket endast ca 750 meter från skolan. Här kommer det att vara ett evigt dånande, susande och blinkande. Tycker du att de se stora ut. Ja det gör dom, men det är ingen överdrift, så här kommer det att bli med 200 meter höga verk 750 meter från ögat.

Kristinedal i Fengersfors. Foto och fotomontage Björn Carlén

Utsikten från Böttevägen i Fengersfors. Foto och fotomontage Björn Carlén

Här har jag gjort exakt samma vy som  Veddinge Vindkraft har gjort. Se nedanstående bild. Detta bolaget gör tydligen något bättre montage än Gothia Vind. Här kommer vi nästan fram till samma storlekar på verken. Visserligen har de inte placerat dem på samma sätt men eftersom jag inte har några koordinater i Fröskogsprojektet kan det ju bli litet annorlunda. Närmaste verk ligger här ca 2.000 meter från den plats där fotot togs och det verk som ligger längst bort ligger ca 4.000 meter från Böttevägen. Man kan alltså säga att detta är Fengersfors längst västerut belägna bostadsområde. Ingen i Fengersfors kommer alltså att få en längre sträcka till vindkraftverken. Alla boende kommer att vara inom den zon som anses skadlig av medicinska experter. Längst till vänster vid skogsbrynet ser ni propellrarna på en av Söderbodanes snurror. Återigen fick jag bekräftelse på att jag konstruerar fram rätt storlek på verken. Här fanns ju ett 150 meter högt verk synligt på fotot placerat i terrängen på 5100 meters avstånd och jag vet koordinaterna.

Veddinge Vindkrafts fotomontage från Böttevägen i Fengersfors.

Idag har fortsatt med en vy från Örnäs Camping. Gothia Vind har gjort sitt montage från en punkt ca 50 meter SO om den punkt som jag stod på när jag tog fotot. Till min glädje kunde jag se antennen vid Östby miljöstation. Jag har markerat den lite extra här. Det är en väldigt bra referenspunkt både vad det gäller riktning och höjdvärden. Återigen kan man se att Gothia Vind gör för små vinkraftverk i sina montage. Den här vyn kommer båtburna turister att möta vid infarten till Åmål och de som kommer landvägen och campar får också den här utsikten. Inte är det något som drar turister inte.
Man borde istället i sin turistreklam framhålla att man är en vindkraftsfri kommun.

Foto och montage: Björn Carlén

Foto och montage: Björn Carlén.
 Här har jag placerat in vilka verk det är vi ser. I det projektet finns koordinatvärden att utgå från.

Så här ser Gothia Vinds fotomontage ut av utsikten från Örnäs Camping.

Har fortsatt att se vad som händer om Gothia Vind får genom sina planer med Sjövik-projektet. Så här kommer det att se ut från Kungsberget i Åmål

Björn Carlén: Foto och montage. Utsikt från Kungsberget i Åmål

Björn Carlén: Foto och montage. Utsikt från Hamnkompaniets uteservering i Åmål.

Björn Carlén: Foto och montage. Framtida Valborgsmässoafton med elden på Lakeskär ute på Åmålsviken.

Det kommer säkert att vara störande med det blinkande vita skenet från 8 st 200 meter höga vindkraftverk.

Har sett att Gothia Vind lagt in om önskemål att få bygga en vinbrukspark alldeles i närheten av Åmåls innerstad. 8 st 200 meter höga snurror är det frågan om. De har lämnat in en mängd fotomontage där man som vanligt inte kan se verken eller så har de gjort dem så små att man av den anledningen inte kan se dem. Det montage jag tycker de försökt att visa något av det hela är på bilden från bostadsområdet Adolfsberg. Jag har gjort egna beräkningar och kommit fram till nedanstående bild. Då visar det sig att Gothia Vind endast hade gjort verken i ca 3/4 höjd. Närmaste verket ligger endast ca 2 km från det här bostadsområdet. Det här blir de boendes utsikt från fönster och uteplatser. På andra sidan viken där det också bor en hel del människor har bara ca 1 km till närmaste verk.

Björn Carlén: Foto och montage. Utsikt från Adolfsberg

Här nedan ser ni Gothia Vinds montage. Jag har inte påverkat bilden på något sätt.

Gothia Vinds montage

Det här utsnittet kanske är mer hur vi människor ser när vi betrakta något utan att röra på huvudet. Alltså inte en vidvinkelbild. Betänk sedan att dessa propellrar är i ständig rörelse och på nätterna är det ett intensivt vitt blinkande ljus och allt detta till ingen nytta för du trodde väl inte att detta är för miljön. Vi har ingen brist på el och vi har ingen smutsig elproduktion i Sverige.

22 april 2012 (Svenska Dagbladet)

Meningslös satsning på vindkraft

Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov, skriver ledamöterna i Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Den gigantiska mångmiljardsatsningen på vindkraftsutbyggnad i Sverige är överdimensionerad. Pengarna borde i stället användas till att minska fossilbränsleanvändningen i transportsektorn.

80 procent av energitillförseln och 70 procent av elproduktionen i världen kommer från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Under de senaste decennierna har intresset för de förnybara energikällorna ökat dels på grund av höga utvinningskostnader för de fossila bränslena och dels av oro över jordens klimat. Sveriges elproduktion är i stort sett fossilfri (gasturbiner vid extrema vädersituationer orsakar några enstaka procent fossilgenererad el), men ändå är utbyggnaden av vindkraft rekordartad. Just nu byggs i stort sett ett vindkraftverk per dag i Sverige.

Problemet med de förnybara energikällorna är den låga energitätheten. Detta gäller speciellt solenergi och vindkraft som kräver relativt stora landområden. Vindkraften påverkas också genom väderväxlingarna. Inte minst under mycket kalla perioder när behovet av el är stort men vindarna ofta svaga, är bidragen från vindkraften försvinnande små. Under hösten 2011 hade man exempelvis i Tyskland en period med mycket svaga vindar under mer än 40 dagar vilket skapade stora problem.

Synen på vindkraften tycks för många vara enkel. Man kopplar in ett vindkraftverk på kraft- nätet och vips kommer det till nytta. Men kraftförsörjning är en komplicerad process där uppgiften är att förse användarna med el när de behöver den. Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov. När det råkar blåsa kraftigt får man kvickt stänga av en del av vattenkraften eftersom det inte finns någonstans att göra av överskottsenergin.

Ett delikat problem i både Tyskland och Danmark är att man tvingas sälja vindenergiöverskott till ett negativt pris, det vill säga säljaren får inte fullt betalt för elen och får även stå för kostnaden av försäljningen. Vice versa, om det blåser för lite eller inte alls måste man vrida på vattenkraften alldeles extra för att inte lamporna skall slockna eller kyl och frys stängas av.

Allt detta skulle nog fungera i en naturlig marknadsekonomi, men i det svenska systemet där vindkraftleverantören är garanterad inkomst (tack vare elcertifikaten), oavsett om strömmen kan användas eller inte, fungerar inte marknadskrafterna. Tyskland har efter stängningen av flera av sina kärnkraftverk hamnat i en svår och farlig situation som håller på att skapa problem även för grannländerna. Om inte korrekt spänning och strömstyrka kan garanteras i kraftnätet kan irreparabla skador uppkomma på komplicerad och känslig utrustning som är vanlig i dagens samhälle.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har i en utförlig analys visat att Sverige kan klara upp till cirka 10 TWh vindkraft i elförsörjningssystemet genom att balansera denna med tillgänglig vattenkraft, som dock utnyttjas mindre effektivt och med större förslitning på utrustningen. Utökas vindkraften ytterligare måste både elnäten och vattenkraften förstärkas, alternativt måste nya gas- eller kolkraftverk installeras eller de skyddade älvarna offras. Kärnkraften å sin sida kan inte balansera vindkraften utan tjänar i första hand som en tillförlitlig källa för en kontinuerlig elförsörjning. I länder med främst fossilgenererad elenergi bidrar vindkraften till minskningar av CO2-utsläppen och gör därför betydligt större nytta än i Sverige.

Det är beklagligt att Sverige försatt sig i denna situation utan att det på något sätt varit nödvändigt. Behovet av fossilfri el i Sverige täcks av befintliga energikällor. Ur nationalekonomisk synpunkt måste i princip huvuddelen av kostnaden för en överdriven utbyggnad av vindkraften vara en förlust då den uppenbarligen inte behövs. Den svenska vindkraftutbyggnaden skulle inte ha varit möjlig utan omfattande "subventioner" (i form av elcertifikat) i mångmiljardklassen som därtill huvudsakligen gagnar utländsk industri.

Den sammanlagda extrakostnaden av den förda politiken drabbar till syvende och sist elkonsumenterna. Den försvagar landets konkurrenskraft vilket är det mest allvarliga och utgör också ett mått på det paradoxala i den så kallade gröna skatteväxlingen. Slutresultatet, om denna utveckling tillåts fortsätta, blir ett elöverskott med åtföljande subventionerad elexport från Sverige.

Att sådana gigantiska energiinvesteringar håller på att genom föras i vårt land som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem är obegripligt. Om avsikten vore att minska koldioxidutsläppen borde investeringarna på hundratals miljarder i stället riktas mot transportsektorn där cirka 35 procent av de fossila utsläppen sker i dag.

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott:

Idag kunde man läsa följande i Svenska Dagbladet:

Meningslös satsning på vindkraft

Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem, är obegripligt. Pengarna borde i stället läggas på att minska utsläppen i transportsektorn, skriver Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov, skriver ledamöterna i Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott.

Den gigantiska mångmiljardsatsningen på vindkraftsutbyggnad i Sverige är överdimensionerad. Pengarna borde i stället användas till att minska fossilbränsleanvändningen i transportsektorn.

80 procent av energitillförseln och 70 procent av elproduktionen i världen kommer från fossila bränslen (kol, olja och naturgas). Under de senaste decennierna har intresset för de förnybara energikällorna ökat dels på grund av höga utvinningskostnader för de fossila bränslena och dels av oro över jordens klimat. Sveriges elproduktion är i stort sett fossilfri (gasturbiner vid extrema vädersituationer orsakar några enstaka procent fossilgenererad el), men ändå är utbyggnaden av vindkraft rekordartad. Just nu byggs i stort sett ett vindkraftverk per dag i Sverige.

Problemet med de förnybara energikällorna är den låga energitätheten. Detta gäller speciellt solenergi och vindkraft som kräver relativt stora landområden. Vindkraften påverkas också genom väderväxlingarna. Inte minst under mycket kalla perioder när behovet av el är stort men vindarna ofta svaga, är bidragen från vindkraften försvinnande små. Under hösten 2011 hade man exempelvis i Tyskland en period med mycket svaga vindar under mer än 40 dagar vilket skapade stora problem.

Synen på vindkraften tycks för många vara enkel. Man kopplar in ett vindkraftverk på kraft- nätet och vips kommer det till nytta. Men kraftförsörjning är en komplicerad process där uppgiften är att förse användarna med el när de behöver den. Behovet av el kan inte anpassas till vindens växlingar utan måste anpassas till användarnas behov. När det råkar blåsa kraftigt får man kvickt stänga av en del av vattenkraften eftersom det inte finns någonstans att göra av överskottsenergin.

Ett delikat problem i både Tyskland och Danmark är att man tvingas sälja vindenergiöverskott till ett negativt pris, det vill säga säljaren får inte fullt betalt för elen och får även stå för kostnaden av försäljningen. Vice versa, om det blåser för lite eller inte alls måste man vrida på vattenkraften alldeles extra för att inte lamporna skall slockna eller kyl och frys stängas av.

Allt detta skulle nog fungera i en naturlig marknadsekonomi, men i det svenska systemet där vindkraftleverantören är garanterad inkomst (tack vare elcertifikaten), oavsett om strömmen kan användas eller inte, fungerar inte marknadskrafterna. Tyskland har efter stängningen av flera av sina kärnkraftverk hamnat i en svår och farlig situation som håller på att skapa problem även för grannländerna. Om inte korrekt spänning och strömstyrka kan garanteras i kraftnätet kan irreparabla skador uppkomma på komplicerad och känslig utrustning som är vanlig i dagens samhälle.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har i en utförlig analys visat att Sverige kan klara upp till cirka 10 TWh vindkraft i elförsörjningssystemet genom att balansera denna med tillgänglig vattenkraft, som dock utnyttjas mindre effektivt och med större förslitning på utrustningen. Utökas vindkraften ytterligare måste både elnäten och vattenkraften förstärkas, alternativt måste nya gas- eller kolkraftverk installeras eller de skyddade älvarna offras. Kärnkraften å sin sida kan inte balansera vindkraften utan tjänar i första hand som en tillförlitlig källa för en kontinuerlig elförsörjning. I länder med främst fossilgenererad elenergi bidrar vindkraften till minskningar av CO2-utsläppen och gör därför betydligt större nytta än i Sverige.

Det är beklagligt att Sverige försatt sig i denna situation utan att det på något sätt varit nödvändigt. Behovet av fossilfri el i Sverige täcks av befintliga energikällor. Ur nationalekonomisk synpunkt måste i princip huvuddelen av kostnaden för en överdriven utbyggnad av vindkraften vara en förlust då den uppenbarligen inte behövs. Den svenska vindkraftutbyggnaden skulle inte ha varit möjlig utan omfattande "subventioner" (i form av elcertifikat) i mångmiljardklassen som därtill huvudsakligen gagnar utländsk industri.

Den sammanlagda extrakostnaden av den förda politiken drabbar till syvende och sist elkonsumenterna. Den försvagar landets konkurrenskraft vilket är det mest allvarliga och utgör också ett mått på det paradoxala i den så kallade gröna skatteväxlingen. Slutresultatet, om denna utveckling tillåts fortsätta, blir ett elöverskott med åtföljande subventionerad elexport från Sverige.

Att sådana gigantiska energiinvesteringar håller på att genomföras i vårt land som redan har ett väl fungerande och fossilfritt elsystem är obegripligt. Om avsikten vore att minska koldioxidutsläppen borde investeringarna på hundratals miljarder i stället riktas mot transportsektorn där cirka 35 procent av de fossila utsläppen sker i dag.

Kungl. Vetenskapsakademien:

LENNART BENGTSSON

DICK HEDBERG

HARRY FRANK

BENGT NORDÉN

KARL GRANDIN

SVEN KULLANDER

RICHARD LUNDIN

KARL GUSTAF LÖFGREN

KARL-GÖRAN MÄLER

TORBJÖRN NORIN

ELISABETH RACHLEW

VILLY SUNDSTRÖM

CHRISTER SVENSSON

Nu får man ägna sig åt deklaration den närmaste veckan.

Håller för närvarande på med inramningar av alla stereobilderna. Håller också på att göra i ordning en bild till temautställningen på Grafiska i Stockholm samt jubileumsutställningen i Göteborg (Grafik i Väst). Samtidigt förbereder jag en utställning med mycket stereobilder på galleriet på "World Art Day den 15 april. Man har valt Leonardo da Vincis födelsedag. Har just avslutat layouten på affischen.

Idag hade jag vernissage på min utställning i Dals Eds bibliotek. Som väl var hade en lokal konstförening lagt sitt årsmöte till biblioteket just denna dag, varför det blev en del vernissagepublik. KG kom med blommor och det gjorde även Dalslands Konstförenings ordförande Kerstin Olsson. Det är ju Dalslands Konstförening som är arrangör. Elisabeth Wennberg, Konstnärsförbundets ordförande, hade i lördags hjälpt mig att bära in och hänga alla 44 bilderna.

Biblioteket i Dals Ed

För nästan precis en månad sedan blev jag klar med stereobilden "Hjärter i balans på död mans hand". Nu är jag klar med pendangbilden och den var ännu mer tidskrävande. "Transparent lek" har jag döpt den till. Även här är det då spelkort, hela leken, som är arrangerad i en spiralrörelse i 13 nivåer med transparenta kort. Klicka på bilden för mer information.