|
||
Katalog nr Skrivare
|
644 Epson Stylus Pro 7900 Minst 75 år i normalbelysning |
De två delbilderna ser vi första ögonkastet helt lika ut, men så är inte fallet. Det finns inga punkter som är lika i den vänstra och högra stereobilden. Det är just denna olikhet som gör att du ser i stereo. Den vänstra delbilden är för höger öga och den högra delbilden är för vänster öga. Man skelar alltså något med ögonen när man betraktar en direktstereoskopisk bild. Känner du inte till hur man betraktar direktstereoskopiska bilder
|
Katalog nr Skrivare
|
644 b Epson Stylus Pro 7900 Minst 75 år i normalbelysning |
Klicka här om du är intresserad av köp.
|
Katalog nr Skrivare
|
644 c Epson Stylus Pro 7900 Minst 75 år i normalbelysning |
|
Något om bilden Under sommaren 2012 höll jag på med ett PowerPoint-program om perspektivet och det indirekta perspektivets historik. I samband med det arbetet kom jag givetvis också i kontakt med "Trompe l’œil"-bilder. Fritt översatt betyder det lura ögat-bilder. Det jag ville veta med den här bilden var om man kunde kombinera foto och "Indirekt perspektiv" och få det hela att se trovärdigt ut. Jag valde givetvis direktstereo eftersom denna teknik gör bilderna väldigt illusoriska. I den här bilden är alltså för ovanlighetens skull en kamera inblandad. Jag tog två bilder med ca 50 cm breddavstånd mellan tagningarna. Jag kollar hur långt det är till bilen från kamerans objektiv samt så mäter jag bilens höjd, längd och breddmått. Nu kunde jag i min indirekta perspektivkonstruktion placera in bilen och placera bildplanet där. Visst fungerar det om man är noggrann. |
||
Något om tekniken Digital Painting (Giclée Fine Art) Detta är inte reproduktioner. Hela bilden är gjord direkt i datorn. Målarpenseln och ritverktygen är de som finns i "PhotoShop". Här gör jag ungefär samma jobb på skärmen som jag annars gör på duken med airbrush-sprutan när jag gör en akrylmålning. Bilden är i datorn gjord i full skala med upplösningen 3-400 punkter per tum (ppi) och ett färgdjup på 16 bitar/kanal. Bilden blir alltså mycket "tung". Vid sparandet i "tiff" flera hundra MB, ibland upp till mer än 1 GB. När väl bildidén är klar har jag haft mellan 40-200 timmars datorjobb (varierar givetvis för olika bilder). Utskriften sker sedan i en Epson storformatskrivare med arkiv- och ljusbeständigt Ultrachromebläck samt det nya K3- och HDR-bläcket. Minst 75 års hållbarhet (förmodligen betydligt längre - idag finns det testuppgifter som visar på ca 200 år, Epson 9900 och 7900) i normal belysning. Utskriftsmedia är antingen ett ca 310 grams coatat grafikpapper eller en 340 - 410 grams preparerad bomullsväv (canvas). Det är endast bläckstråleutskrifter med detta bläck och utskrivet på syrafritt material (duk eller papper) som får kallas "Giclée Fine Art". GICLÉE FINE ART (eller enbart Giclée) anger endast hur bilden är utskriven. Namnet har alltså inget att göra med hur man framställt bilden. Det är alltså inte ett digitalt konstgrafiskt verk för att det står GICLÉE FINE ART. Då måste det vid tekniken också stå ex.vis Digital Print, Digital Painting eller Compugraphy (= gjort bilden i datorn). Om man skall kalla detta grafik eller måleri är svrbedömt. Eftersom man gör flera ex av samma bild borde det höra hemma bland digital grafik, men utskriftsmaterialet, canvas, gör att det hör hemma under måleri, så det är vid MÅLERI du hittar de här bilderna som är utskrivna på canvas. Pappersbilderna hittar du vid GRAFIK Klicka här för att se vidare information om tekniken Digital Print (Giclée fine art) och Digital Painting (Giclée Fine Art) . Vill du se en bild i process klickar du här |
||
