STEREOSKOPISKA BILDER

Bilderna varierar i storlek mellan 15 x 20 cm och 121 x 182 cm.

Bilderna finns i tre olika tekniker: Akryl, serifoliegrafi och digital painting.

Klicka på bilden för att förstora den och få mer information om titel - teknik - storlek och pris.
Ibland också om tankarna och/eller processen bakom bilderna.

De klickbara Stereobilderna finns längre ner på sidan.
Vill du se direkt utan historik klickar du här


KORT HISTORIK
. (Lite längre ner på sidan hittar du klickbara stereobilder)

Apparat för att betrakta stereogram. Slutet av 1800-talet.

Vid den här tiden fotograferade man stereobilder med en stereokamera med två linser bredvid varandra. Bilden för vänster öga hamnade då till vänster och vise versa. Apparatens utformning gjorde att man sedan separerade bilderna så att vänster öga endast såg vänstra bilden och höger öga endast den högra delbilden. På det sättet fick man en stereoskopisk upplevelse.

Om jag nu placerar om bilderna så bilden till vänster kommer till höger och tvärt om, så får jag faktiskt en direktstereoskopisk bild. Det är denna princip jag använder när jag gör direktstereoskopiska konstbilder, men då är det ingen kamera med vid processen utan hela bilden skapas i datorn med en bild för vänster öga och en bild för höger öga.

 

INFO om DIREKTSTEREOSKOPISKA BILDER

Stereoskopiska bilder har intresserat konstnärer och fotografer sedan mitten på 1800-talet. Den första stereokameran är nästan lika gammal som den vanliga kameran. 

Stereokamera, modell H.Erneman från 1920-tal

Egentligen är det egendomligt att idén med stereobilder inte slagit igenom mer än den har. Det borde vara naturligt att göra bilder som är avsedda att betraktas med två ögon. På ljudsidan är det helt annorlunda. Ingen skulle väl idag tänka sig att ge ut en CD-skiva med monoljud.

Förmodligen har behovet av tekniska hjälpmedel vid betraktandet hindrat spridningen av stereobilder. Om man måste använda speciella projektorer eller specialbehandlade glasögon för att betrakta bilden, har detta givetvis varit ett hinder.

Man kan dock göra direktstereoskopiska bilder, vilket innebär att man inte behöver några hjälpmedel för att vid betraktandet få den stereoskopiska upplevelsen. Det räcker med att "ställa in ögonen" på rätt sätt.

Detta har man vetat tidigare också, men då varit hänvisad till fotografier eller mycket enkla tecknade eller målade bilder.

Stereoseende är ju som bekant att betrakta två något olika bilder, en för vardera ögat. Att för hand göra ett komplicerat stereogram har nästan varit omöjligt.


Albrecht Dürer, träsnitt ca 1527

Ända sedan renässansen, tidigt 1400-tal, har man framställt illusion av tre dimensioner med hjälp av perspektivlagarna. Man gjorde då sina konstruktioner genom att se med endast ett öga, Se ovanstående bild. Renässanskonstnärerna var inte helt nöjda med resultatet. Leonardo da Vinci skriver i sin "Trattato della Pittura": "Målare grips ofta av

förtvivlan när de ser att deras målningar saknar den plasticitet och det liv som man finner när man betraktar föremål i en spegel". Han insåg också att med den metod man använde var det omöjligt att få fram samma 3-D effekt i en målning som i en spegelbild. Spegelbilden betraktas i regel med två ögon. Detta kan man lätt kontrollera själv genom att titta på en spegelbild och växelvis blunda med höger och vänster öga. Då ser man ju två något olika bilder.

Mellan 1984 och 1994 arbetade jag fram ett datorprogram som möjliggjorde perspektivritningar av hur enkla eller komplicerade figurer som helst. Detta program använder jag vid mitt vanliga skissarbete, men det har också givit mig möjlighet att göra stereoskopiska bilder.

Här följer nu några direkt-stereoskopiska bilder men först en information hur du skall betrakta en direktstereoskopisk bild.


Björn Carlén


Klicka här om du vill ha info-bilden som PDF


Direktstereoskopiska bilder. klicka här